dcsimg

Goda förutsättning men stora utmaningar för fortsatt vindkraftsutbyggnad

Det finns många vindkraftverk med tillstånd och tekniken blir allt effektivare och billigare, vilket talar för en kraftigutbyggnad av vindkraften i Sverige. Men låga ersättningsnivåer och utvecklingen av elmarknader framöver skapar en stor osäkerhet inför investeringsbeslut. Samtidigt finns nu ett mål om 100 % förnybart och ett behov av att ersätta cirka 100 TWh av befintlig kraftprodukt under 2030-2045. Mycket kommer att hända, men vad?

Det finns 3 140 stycken vindkraftverk på land med tillstånd var av 1 550 stycken med tillstånd att bygga 200 meter eller högre samt med igångsättningstillstånd som löper ut år 2020 eller senar. Detta skulle kunna möjliggöra en produktion på cirka 16 TWh.  Vindkraften har utvecklats snabbt de senaste 5 åren och vindkraftverken blir både effektivare och billigare. Det finns exempel där användandet av morden teknik skulle öka årsproduktionen 41 % dessutom till en lägre investeringskostnad vilket skulle ge minskad produktionskostnaden med cirka 36 %.[1]

Elmarknaden är just nu i början av en stor förändring, elproduktion från vind och sol blir allt billigare och byggs trots låga ersättningsnivåer. Fastighetsskatten på vattenkraften kommer att sänkas, effektskatten på kärnkraften kommer att fasas ut, men ersättningsnivån för eventuell olycka ska eventuellt öka. Vilka effekter det i slutändan får på produktionskostnaden för kärnkraften är oklart. Detta under en tid då enbart reaktorerna i Forsmark har tagit investeringsbeslut om separat härdkyla. Nu återstår investeringsbeslut för O3, R3 och R4 totalt en produktion på cirka 25 TWh/år. Resultaten kommer att påverka om vi få ett kraftigt överskott eller underskott på el i Sverige. 

Diagram över elproduktionen i Sverige fram till och med år 2040 Utan investeringar i kärnkraften R3,R4 och O3 men med investeringar inom elcertifikatmarknaden. OBS. Det kan vara så att delar av den befintliga vindkraften också faller bort på grund av ålder. Elanvändning och Vattenkraft är hämtade från Energimyndighetens långsiktsprognos 2014. Vindkraft och kraftvärme samt sol är från år 2016 och ligger sedan kavar på denna nivå. Kärnkraftsproduktionen bygger på antaganden om 50 års livslängd och snittproduktion per reaktor under åren 2013-2016.
Diagram över elproduktionen i Sverige fram till och med år 2040 Utan investeringar i kärnkraften R3,R4 och O3 men med investeringar inom elcertifikatmarknaden. OBS. Det kan vara så att delar av den befintliga vindkraften också faller bort på grund av ålder. Elanvändning och Vattenkraft är hämtade från Energimyndighetens långsiktsprognos 2014. Vindkraft och kraftvärme samt sol är från år 2016 och ligger sedan kavar på denna nivå. Kärnkraftsproduktionen bygger på antaganden om 50 års livslängd och snittproduktion per reaktor under åren 2013-2016.

Samtidigt finns signaler på att nya investeringar vindkraft räknar med 0 kr/MWh för elcertifikaten och att investeringskostnaden fortsätter att sjunka. Energimyndigheten har nyligen flaggat för att efter 2030 och fram till och med 2045 behöver i princip alla kraftproduktionsanläggningar att ersättas med nya, med undantag för vattenkraften som dock behöver genomföra reinvesteringar.[2] Det motsvarar en produktion på cirka 100 TWh/år som måste ersättas under 15 år.

 


[1] Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället - En utredning utförd av Rabbalshede Kraft på uppdrag av Power Väst, 2016-11-22.

[2] Energimyndigheten: Havsbaserad vindkraft – en analys av samhällsekonomi och marknadspotential, ER 20017:03

Skribent: Noden för näringsliv- och affärsutveckling
Senast ändrad: 2017-05-29