dcsimg

Vindval

Vindval är ett kunskapsprogram med forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och leds av en styrgrupp med representanter från dessa myndigheter. Till programmet hör också en referensgrupp med sakkunniga inom de fokusområden programmet omfattar.

Programmet startade 2005 och är nu inne i sin tredje etapp som pågår till den 30 juni 2018. Projekten inom denna etapp fortsätter med kunskapsuppbyggnad samt följer upp och förmedlar erfarenheter från parker som är i drift.  Vindval verkar också för att öka kontaktytan mot andra länder för att få en effektiv kunskapsöverföring.

I tidigare etapper har Vindval omfattat ett 30-tal forskningsprojekt, fyra syntesprojekt och 16 filmer. Projekt inom programmet har berört fyra områden: människors intressen, fåglar och fladdermöss, marint liv och däggdjur på land. Resultaten från denna forskning kan användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar samt i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar. Broschyrer och de korta informationsfilmerna som tagits fram vänder sig till en bred målgrupp och kan användas till exempel vid samråd.

I etapp tre pågår just nu forskning om människors upplevelser av ljud i två forskningsprojekt som ska vara klara till slutet av 2017. I utlysningen 2016 beslutades om fyra projekt om vindkraft och fladdermöss som fortsätter under 2017.

Här nedan presenteras aktuella projekt från Vindval:

Vindvals lägesrapport 2016: Vindkraften i samhället.
Lägesrapporten 2016 presenterar nya forskningsprojekt som beslutats under 2015. Den ger också en inblick i frågor utanför Vindvalprogrammet som anknyter till vindkraft och miljö: Tekniska lösningar med syfte att minska riskerna för fåglar, energisystem och miljöeffekter samt internationellt arbete om vindkraft och miljö. Rapporten publicerades i februari 2016.

Samhällsnyttans betydelse vid tillståndsprövningen av vindkraft
Denna rapport analyserar hur samhällsnytta värderas i tillståndsprocesser för vindkraft. Enligt rapporten finns ett tydligare utrymme i lagstiftningen att beakta vindkraftens negativa effekter, än att ta hänsyn till de positiva effekterna. Författarna föreslår en regeländring, så att den miljömässiga nyttan av vindkraften, och andra liknande verksamheter, måste göras i prövningen av tillstånd. Författare: Kristina Ek, docent i nationalekonomi, Lars Bäckström, fil dr och forskare i rättsvetenskap samt Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap. Författarna är verksamma vid Luleå tekniska universitet. Projektet avslutades 2016, rapporten publicerades i januari 2017, rapportnr 6738.

Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln – vad behöver göras inom tillståndsprocesser
Rapporten innehåller en fallstudie med Vilhelmina norra sameby, som visar en omfattande förlust av betesområde, mätt i det samlade störningsområdet. I projektet ingick även en deltagande policyanalys med bidrag från tjänstemän från tillståndsmyndigheter. Syftet var att identifiera förslag på åtgärder för att förbättra hänsynen till kumulativa effekter i tillståndsprocesserna. Författtare: Rasmus Kløcker Larsen (SEI), Kaisa Raitio, Per Sandström, Anna Skarin,(SLU) Marita Stinnerbom (Vilhelmina norra sameby), Jenny Wik-Karlsson (SSR), Stefan Sandström (SLU),Carl Österlin (SU), Yann Buhot (SLU). Rapportnr 6722 (2016).

Rapporten är en del i projektet "Hur påverkar vindkraft i driftsfas renarnas val av betesområde - konsekvenser för renen och den samiska renskötseln". Rapporten finns publicerad i SLU:s rapportserie, se Renar och Vindkraft II - vindkraft i drift och effekter på renar och renskötsel

Underlag för reglering av undervattensljud vid pålning
Sverige saknar i dag fastställda ljudnivåer för när undervattensbuller blir så högt att de kan skada djur i havet. I rapporten "Underlag för reglering av undervattensljud vid pålning" (rapportnummer 6723, 2016) lämnar författarna förslag på ljudnivåer för skador och negativ påverkan som sedan kan användas för att ta fram begränsningsvärden för reglering av undervattensbuller anpassade för svenska vatten och arter.

Rapporten innehåller tekniska beskrivningar av pålningsaktiviteter, undervattensakustik, ljudutbredning samt påverkan på tumlare, fiskarterna torsk och sill, fiskägg och fisklarver. Författare: Mathias H Andersson (FOI), Sandra Andersson, Jimmy Ahlsén (Marine Monitoring), Brodd Leif Andersson (FOI), Jonatan Hammar (Marine Monitoring), Leif KG Persson, Jörgen Pihl, Peter Sigray (FOI), Andreas Wikström (Marine Monitoring).  

Kontrollprogram för vindkraft i vatten - sammanställning och granskning, samt förslag till  rekommendationer för utformning av kontrollprogram
Informationen från befintliga kontrollprogram för vindkraft i vatten, med fokus på Sverige, Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Belgien används i rapporten för att ge förslag på rekommendationer vid utformning av kontrollprogram för vindkraft i vatten. Författare: Carolina Enhus, M.Sc. akvatisk ekologi, Hanna Bergström, B.Sc. biologi, Roger Müller, fil.dr limnologi, Martin Ogonowski, fil. dr akvatisk ekologi, samt Martin Isæus, fil. dr marin ekologi. Samtliga arbetade vid rapporttillfället på Aquabiota Water Research. Projektet avslutat 2016, rapporten publicerad januari 2017, rapportnr 6741. 

Betydelsen av kungsörnars hemområden, biotopval och rörelser – etapp 2
Rapporten beskriver biotopval, flyghöjd och rörelsemönster som studerats under 2011-2015 för kungsörnar som märkts med GPS-sändare i norra Sverige. Detaljstudier visade att örnarna flög högre i närheten av vindkraftverk än utanför parken, men de verkar fortsätta att använda området efter etablering av vindkraft. Författare: Navinder J Singh, SLU Umeå, Tim Hipkiss, SLU Umeå och Enviroplanning AB, Frauke Ecke, SLU Umeå samt SLU Uppsala, och Birger Hörnfeldt, SLU Umeå. Projektet avslutat 2016, rapporten publicerad i januari 2017, rapportnr 6734-2.

Projektet Studie av kontrollprogram för buller vid vindkraftverk har undersökt och kategoriserat kontrollprogram och rapporter som berör immissions- och emissionsmätningar av vindkraftsljud. I studien ingår även att ta fram checklistor om vad som bör ingå i kontrollprogram vad gäller ljud. Projektledare är Karl Bolin, KTH. Projektrapportering: 30 september 2016. Rapportnr 6739, publicering mars 2017.

Vindval ger också ut ett nyhetsbrev sex gånger per år som går att prenumerera på och som även finns tillgängliga via hemsidan.

Anmäl dig till Vindvals nyhetsbrev

Vindvals hemsida

Pågående forskningsprojekt 2017-2018 (pdf)

Filmer från Vindvals heldagsseminarium i november 2016 med presentationer från aktuella projekt.

Skribent: Noden för utbildnings-och kompetensfrågor
Senast ändrad: 2017-04-18