dcsimg

Anslutnings- och tillståndsregler för elnät

Att äga och driva elnät kräver tillstånd genom koncession, vilket bland annat syftar till att hindra att parallella nät byggs och att ledningar byggs på ett sätt som skadar människor, djur och natur onödigt mycket. Nätkoncession krävs i princip för alla starkströmsledningar och beviljas av Energimarknadsinspektionen.

För vindkraftprojektören finns två alternativ för att bli ansluten till elnätet:

  • Förfrågan om anslutning kan lämnas till elnätsföretaget/koncessionshavaren i området där vindkraftanläggningen ska uppföras. Elnätsföretaget kommer sedan vid behov att ansöka om koncession för tillkommande linjer hos Energimarknadsinspektionen.
  • Om vindprojektören bildar ett eget elnätsföretag kan ansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen om egen koncession för linje. Detta förutsätter att spänningsnivån för den tänkta anslutningsledningen överstiger områdeskoncessionens högsta tillåtna spänningsnivå. I särskilda fall kan dock undantag medges.

Undantag koncessionsplikt för elnät

Under förutsättning att vissa krav i förordning (2007:215), 22 a §, om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen är uppfyllda, kan det vara möjligt att ansluta vindkraftverk genom icke koncessionspliktiga ledningar. Enligt denna bestämmelse kan ett internt nät som förbinder två eller flera elektriska produktionsanläggningar, som utgör en funktionell enhet, byggas och användas utan nätkoncession. Undantagen som står angivna i förordningen gäller direkt. Det är således inte ett dispensförfarande, där man måste ansöka för att undantaget ska gälla.

Det ska uppmärksammas att ett internt nät vanligen sammanbinder vindkraftverk i den aktuella parken med dess nätstation. Därutöver behövs en förbindelseledning till befintligt elnät, som kräver koncession för linje.

Energimarknadsinspektionen har i rapporten "Bättre regler för interna nät, EI R2011:02", tydliggjort tolkningen av begreppet internt nät. Där framgår att för en vindkraftpark ska avståndet mellan de ingående produktionsenheterna uppgå till högst 4-6 rotordiametrar. Vid osäkerhet om det tänkta nätet omfattas av undantag från nätkoncession så finns möjlighet att begära ett bindande besked från Energimarknadsinspektionen.

Rätt till anslutning och kostnad för nätförstärkningar

Samtliga elproduktionsanläggningar är garanterade anslutning till elnätet i enlighet med ellagens regler. Dagens nätanslutningsregler kan vara förenade med stora kostnader eftersom en elproducent som vill ansluta sig till ett nät utan ledig kapacitet, kan tvingas ta hela kostnaden för nätutbyggnaden inklusive tillkommande kapacitet som producenten själv inte kan nyttja, den så kallade tröskeleffekten. De elproducenter som i ett senare skede ansluter till nätet kan då komma att ta denna lediga kapacitet i anspråk utan särskild kostnad.

Denna situation uppstår i dagsläget framför allt vid en stegvis utbyggnad av vindkraftsparker i ett visst geografiskt område. Av denna anledning tvekar många producenter att vara först med att ansluta sig till ett sådant nät. Nätföretagen vill inte heller ta risken att göra större nätförstärkningar, om de inte med relativt stor säkerhet vet att den tillkommande kapaciteten kommer att nyttjas i princip fullt ut.

För att undvika tröskeleffekter har riksdagen beslutat om en övergångslösning. Den innebär att staten, i form av Svenska kraftnät, står för risken för den del av kostnaden för nätförstärkning som inte är direkt kopplad till den som först ansluter sig. Kostnaden fördelas sedan i efterhand på de elproducenter som ansluter sig

Därefter har Energimarknadsinspektionen fått i uppdrag av regeringen att ge förslag på en lösning som är marknadsanpassad och där inte staten ska behöva ta någon finansiell risk. Uppdraget redovisades 30 april 2015. Energimarknadsinspektionen redovisar två alternativa lösningar.

Det förslaget som Energimarknadsinspektionen förordar benämns "elnätsfond" och innebär att en fond skapas som har möjlighet att bidra med finansiering av de delar av förstärkningen som överstiger den första elproducentens behov. Nätägaren kan då ansöka till fonden om ekonomiskt stöd. Stödet ges som ett lån och betalas av i takt med att anslutningar sker i det förstärkta nätet. I de fall nätägaren har fått finansiering ska denne göra en förtida delning av anslutningsavgifterna mellan de producenter som ansluter i den förstärkta delen av nätet. Fondens medel samlas in genom en särskild avgift på stamnätstariffen och delas därmed av alla Sveriges elkunder. Bedömningen av vilka projekt som ska få stöd görs av en fondstyrelse som organiseras som en fristående enhet under en värdmyndighet. Det andra förslaget innebär att nätägaren (elkunderna i det aktuella området) får finansiera den del av nätförstärkningen som den första elproducenten inte tar i anspråk.

Beslut om permanent lösning på tröskeleffekten har inte fattats av riksdagen ännu.

 

Skribent: Energimyndigheten
Senast ändrad: 2015-07-15