dcsimg

Bygdepeng - vad är det?

Bygdepeng brukar beteckna den ersättning som vindkraftsbolagen ibland betalar ut i trakter där vindkraft etableras. Bygdepengen kan användas för att ersätta intressenter som är berörda av vindkraften utan att de är markägare.

Begreppet bygdepeng började användas redan när den svenska vattenkraften byggdes ut. Men medan denna typ av bygdepeng är reglerad i förordningen om bygdeavgifter SFS 1998:928,är bygdepengen kopplad till vindkraft en frivillig överenskommelse. Ändå är det relativt vanligt att vindkraftsbolag använder sig av sådana avtal för att skapa goda relationer lokalt.

Avsaknaden av ett gemensamt regelverk för bygdepeng har medfört att det finns många olika avtalslösningar och nivåer på bygdepengen, men en gemensam grundidé är att en del av intäkterna från vindkraften går tillbaka till bygden. Pengarna brukar därför kunna sökas av exempelvis den lokala hembygdsföreningen eller idrottsklubbar. Nivåerna i bygdepengen kan variera mellan några få tiondels procent av bruttoersättningen för elen som produceras upp emot en procent.

Vindkraftens lokala nytta

Sedan 2009 har riksorganisationen Hela Sverige ska leva drivit projekt med stöd från Nätverket för vindbruk som har handlat om att inspirera framförallt den lokala nivån att se och ta tillvara möjligheterna med vindbruket.

Ett av målen i deras projekt har varit att arbeta fram en avtalsmodell för bygdepeng. Framtidsverkstäder genomfördes och en arbetsgrupp utsågs med representanter från vindkraftens olika intressegrupper. Ett förslag presenterades i november 2010 i publikationen Vindkraftens lokala nytta, delägande och bygdepengar.

Under juni 2012 färdigställdes Vindens återbäring, en skrift med utdrag ur modellen Vindkraftens lokala nytta, delägande och bygdepengar samt några exempel på vad bygdepeng används till och annat gott att veta om vindkraftens lokalekonomiska möjligheter.

Under 2012 och 2013 arrangerar Hela Sverige ska leva sammanlagt sex workshops runt om i landet för att lyfta fram vindkraftens lokala nytta.

Skribent: Energimyndigheten
Senast ändrad: 2013-01-11