dcsimg

Ekonomiskt stöd via elcertifikat

Sverige har, till skillnad från många andra europeiska länder, ett marknadsbaserat stödsystem för att öka andelen förnybar el. Det bygger på elcertifikat och kan sökas av den som producerar förnybar energi.

Ett elcertifikat motsvarar en megawattimme (MWh) producerad el. En marknad för dessa certifikat har skapats genom att införa kvotplikt för elleverantörer och vissa andra elanvändare. Kvotplikten innebär att elleverantörer måste köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till den el som de hanterar.

Målet i elcertifikatsystemet är att öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh till år 2020 jämfört med år 2002. Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att det ska produceras ytterligare 13,2 TWh förnybar el mellan åren 2012 och 2020.

Energimyndigheten gjorde tidigare bedömningen att ungefär 10-12 TWh av den ursprungliga elcertifikatsmarknaden på 25 TWh skulle utgöras av vindkraft år 2020. Det motsvarar ungefär 2 000 till 3 000 landsbaserade vindkraftverk med en effekt på 2,5 MW, eller cirka 5 000 MW installerad effekt.

Precis som på andra marknader så svänger priserna på elcertifikaten över tiden. Förutom kvotplikten som nämns ovan påverkas priserna också av hur mycket el som används och utbudet av elcertifikat. Våren 2012 var elcertifikatspriserna rekordlåga med ett snittpris runt 160 kronor. I februari 2013 hade elcertifikatspriset stigit till cirka 200 kronor. Under de tio år systemet varit i bruk, har ett elcertifikat i genomsnitt kostat 237 kronor.

För elkunden motsvarade marknadspriset på elcertifikaten en kostnad på mellan 2,5-3,5 öre per kilowattimme under en viss period år 2011, visar Energimyndighetens rapport ”Särredovisning av elcertifikatskostnaden på elkundens faktura”. Ungefär en tredjedel av detta utgjordes av vindkraft. Det betyder att elkundens kostnad för stödet till vindkraften uppgick till cirka 1 öre per kilowattimme förbrukad el detta år.