Här publicerar vi ett urval av frågor som vi har fått om vindkraft. Listan med frågor uppdateras regelbundet.
Går det inte åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera?Svar: Efter ungefär sju månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det.
Räknat på CO2-belastning så är vattenkraft, kärnkraft och vindkraft de tre produktionssätt som medför lägst belastning. Här kan du läsa mer om livscykelanalyser av vindkraft:
Forskningen från Vindval handlar om vindkraft och människor och miljö. Är Vindvals forskning förbestämd att det ska vara vindkraft överallt?
Svar: Uppdraget till Vindval är tydligt uttryckt så att det är prövningen som ska underlättas och inte vindkraftutbyggnaden. Vindval är ett kunskapsprogram som finansieras av Energimyndigheten och styrs av en programkommitté med representanter från Boverket, Energimyndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och vindkraftbranschen.
Hemsida:www.naturvardsverket.se/vindval
Vad kostar elcertifikatsystemet, eller rättare sagt hur stor del kommer att utgöras av vindkraft?
Det mål i elcertifikatsystemet som riksdagen har beslutat om är 25 TWh till år 2020. Av det kommer ca 12 TWh att utgöras av vindkraft, enligt Energimyndighetens bedömning. Elcertifikatpriserna varierar. Räknar man med att ca 12 TWh vindkraft får certifikat under 15 år (med ett värde av 20 öre/kWh) hamnar summan på 30-40 miljarder.
Jag är delägare i ett familjeföretag som har en omsättning på omkring 5 miljoner och vi är några helårsanställda. Vår elproduktion är omkring 300 000 KWh per år. De senaste årens fluktuation i elpriset upplevs bekymmersamt. Ett par kilometer från oss planeras en stor vindkraftpark.
Vi funderar på att investera i verken. Hur kan vi göra det?
Svar: Undersök möjligheterna att bilda ett kooperativ. Här hittar du en handbok för vindkraftkooperativ som pdf (pdf).
Den som vill starta ett kooperativ kan få kostnadsfri företagsrådgivning:
http://www.coompanion.se/ditt_coompanion.aspx
Om vindkraft inte på något sätt skulle vara subventionerat utan bara klara sig helt på egen hand, är det fortfarande ett ekonomiskt sätt att generera el?
Svar: Investeringar i ny vindkraft skulle påverkas men det är svårt att säga hur mycket. Ekonomin för vindkraftsinvesteringar är väldigt beroende av vindläget (hur mycket det blåser) och var vindkraftsverket är lokaliserat. Nästan säkert skulle det byggas ut mindre vindkraft än det gör idag om det inte fanns ett extra ekonomiskt stöd. Vindkraft är det billigaste sättet att få ny förnybar el och därmed uppfylla EU:s mål. Investeringen i vindkraft per årligt producerad kWh är i Sverige cirka 6 kronor.
Hur mycket betalt får elproducenten av vindkraft för det man levererar ut på nätet?
Svar: Producenter av förnybar el erhåller ett elcertifikat per producerad MWh el. Medelpriset på elcertifikat har under det senaste halvåret (från och med augusti 2010) varit ca 245 kr/MWh, alltså 24,5 öre/KWh. Den resterande intäkten för producenten utgörs av försäljning av elen, medelpriser hittar du på elbörsen Nordpools hemsida. Medelpriset på el varierar, under en vecka (2010) kan man se variationer mellan 427-463 kr/MWh. Ovanstående priser på elcertifikat och försäljning av el ger producenten omkring 68 öre i intäkt per producerad KWh.
Om elcertifikat
http://energimyndigheten.se/Foretag/Elcertifikat/
Medelpris på elcertifikat
https://elcertifikat.svk.se/cmcall.asp?service=CS_Reports.GetCertificates&styleFN=reports/xsl/certificates.xsl
Hur mycket kostar ett vindkraftverk?
Svar: Priset på ett 2 MW vindkraftverk är runt 25-35 miljoner kronor.
Är det EU som har bestämt att vi ska bygga vindkraft?
Svar: Nej, inte att vi ska satsa på just vindkraft. Däremot finns ett bindande EU-direktiv om att 20 procent av energin i medlemsländerna ska komma från förnybara källor 2020. Sverige har fått kravet på 49 procent. Utöver EU:s mål har Sverige höjt sitt eget mål för förnybar energi till 50 procent av den totala energianvändningen 2020.
Vilket ekonomiskt stöd får vindkraften?
Svar: Det utgår inga statliga subventioner till vindkraft. Däremot är all förnybar elproduktion berättigad till elcertifikat som betalas av konsumenterna via elräkningen. Alla länder i Europa (utom Malta) har någon form av stöd till förnybar energi. 20 av 27 länder har ett högre fast pris. Några länder har, i likhet med Sverige, elcertifikat. Sveriges stöd till förnybar elproduktion är varken särskilt högt eller särskilt lågt, jämfört med andra länder.
Syftet med stödet är att uppmuntra och skynda på utvecklingen av mer förnybar energi. I Sverige gick ungefär 16 procent av elcertifikaten till vindkraft. Lika mycket gick till vattenkraft, och 68 procent till biokraftvärme (2009 års siffror).
Varför måste Sverige ha mer förnybar elproduktion när vi redan producerar el med små CO2-utsläpp, vattenkraft och kärnkraft?
Svar: Kärnkraft är inte förnybart. Vi har förbundit oss att producera mer förnybart.
Vem bestämmer hur mycket vindkraft vi ska ha i Sverige?
Svar: Här kan du läsa vad regeringen skriver om vindkraft:
http://www.regeringen.se/sb/d/12245/a/132642
Vindkraft är också en politisk fråga på kommunal nivå. För att en vindkraftetablering ska få tillstånd, krävs att kommunen tillstyrker.
Varför byggs inte alla vindkraftverk i södra Sverige, så att de står i närheten av där man använder mest el?
Varför byggs inte alla vindkraftverk i norra Sverige, som är glest befolkat?
Svar: Vindkraftverk ska byggas där det blåser bra och där människor, djur och natur påverkas så lite som möjligt. Goda vindresurser finns på flera håll i landet. För att minska reglerbehovet är det bra med en stor geografisk spridning av anläggningarna.
Jag har läst att säkerhetsavståndet till vindkraft ska vara 300 meter, stämmer det?
Svar: Nej. I svensk lagstiftning finns inget generellt säkerhetsavstånd, eller avstånd till exempelvis byggnader, som gäller för var ett vindkraftverk får byggas. Det är myndigheterna (kommun eller länsstyrelse) som i tillståndsbedömning eller detaljplan ansvarar för att bedöma behov av eventuellt säkerhetsavstånd, och om det finns anledning att göra en riskanalys.
Hur många arbetstillfällen skapas när vindkraftverken är i drift?Svar: Det finns en fallstudie från Havsnäs vindpark i Strömsund, som invigdes 2010. Den visar hur många årsarbetetn som skapades från idé till färdig park. När det gäller driften räknar man med 20-25 årsarbeten för de 48 verken, men det är bara en prognos. Här kan du läsa mer om fallstudien från Havsnäs.
Hur många nya vindkraftverk behövs för att ersätta Forsmark 1?
Svar: Nedan följer räkneexempel på hur många vindkraftverk det krävs för producera lika mycket el som Forsmark 1.
Forsmark 1 producerade 7,5 TWh under 2009 (=7 500 000 MWh)
http://www.vattenfall.se/sv/produktionshistorik.htm
Ett 2 MW-verk på land producerar i ett bra vindläge ca 6 000 MWh. Ca 1250 landbaserade vindkraftverk av detta slag behövs då för att producera 7 500 000 MWh.
Ett 3 MW-verk till havs producerar ca 10 000 -13 000 MWh. Ca 580-750 havsbaserade vindkraftverk av detta slag behövs då för att producera 7 500 000 MWh.
http://www.svenskvindenergi.org/files/Lathund_juni_2010.pdf
