Rotor

I högerkolumnen finns länk till en detaljerad illustration av ingående komponenter i rotor och maskinhus.

Rotorn består av blad (eller vingar) vilka är monterade i ett nav tillsammans med bladlager. Rotorn har som funktion att fånga upp kraften i träffande vindar, vilken i sin tur genererar rotorns rotationsrörelse. Rörelseenergin omvandlas sedan till el i maskinhuset. Antalet blad på en rotor är i vanligast fall tre, dock finns det också två-bladiga rotorer och även dem med ett enda blad. Trebladiga rotorer har fördelar, som t ex, att konstruktionen ger bättre stabilitet och lägre ljudnivå.

Beroende på effektbehovet varierar rotorbladens längd. Ju längre blad, desto högre maximal effekt. I teorin ökar effekten proportionellt med bladlängden i kvadrat. Ett 2-MW landbaserat verk kan ha en bladlängd på över 40 meter och varje blad kan väga upp till över 10 ton. Dagens största serietillverkade vindkraftverk har en installerad effekt på 5 MW med bladlängd över 60 meter.

Källa: LM Glasfiber.

Till rotorn finns det alltid en bladvinkelmekanism. Mekanismen använder ett hydrauliskt eller elektriskt system för att vrida bladen och styr på så vis effektuttaget ur vinden. Detta har till huvudsyfte att skydda verket från överbelastning på grund av för höga vindstyrkor.

Rotorbladen utsätts för stora påfrestningar på grund av ständigt varierande vindkraft i både styrka och riktning. Materialvalet för bladkonstruktion är därför viktigt. Vikt och hållfasthet är två mycket viktiga parametrar att ta hänsyn till. Stål och aluminium har bra hållfasthetsegenskaper, men skulle ge en för tung konstruktion. De flesta rotorblad tillverkas idag av glasfiberarmerad polyester eller epoxi. Kolfiber är ett bra material med låg vikt, men ger en högre materialkostnad. Ett annat alternativt material är trä eller trä-epoxi, som också har bra utmattningsegenskaper. Dock har dess tillämpningar i bladtillverkningen ännu inte slagit igenom.