dcsimg

Litet vindkraftverk försörjer villan med el

Mats Thoresson

Med eget vindkraftverk på tomten nådde Mats Thoresson målet att bli självförsörjande på el. Men resan dit beskriver han som både krånglig och dyr.

- Jag har fått ta reda på allting själv, och det har lett till mycket strul med både myndigheter, elbolag och tillverkare. Det tog lång tid att få bygglov eftersom ingen på kommunen riktigt förstod vad det var jag ville göra, och det är heller inte självklart vilket vindkraftverk man ska välja, säger han.

Men nu står ett 36 meter högt vindkraftverk på plats på åkern utanför huset. Själva maskinen har en effekt på 30 kilowatt, och gör honom mer än väl självförsörjande på el. Facit från första året är en elproduktion på ungefär 50 000 kilowattimmar.

- Det är en jätteskön känsla, säger Mats Thoresson.

Han är också en av medlemmarna i det regionala nätverket för småskalig vindkraftsägare som dragits i gång av Energikontor Sydost med stöd av Nätverket för vindbruk. I dag tar Mats Thoresson emot en strid ström av nyfikna besökare till villan i Sandvik söder om Kalmar och han delar gärna med sig av sina erfarenheter.

Efter att bygglovet var klart stod han inför nästa utmaning - att välja rätt vindkraftverk. Till slut föll valet på ett svensktillverkat verk.

- Det var enkelt uppbyggt, och kraftigt och rejält konstruerat. Det består mest av standardprylar, om något går sönder vill jag lätt kunna gå och handla reservdelar. Det visade sig vara en bra utgångspunkt eftersom tillverkaren numera har gått i konkurs, säger Mats Thoresson.

Men det kanske främsta skälet var ändå priset.

- Det var flera hundra tusen kronor billigare än andra jämförbara verk. Priset är ju helt avgörande för ekonomin i investeringen eftersom betalningen för överskottselen är så låg i dag, säger han.

Det var en stor dag när själva verket lyftes på plats på vintern 2011. Som så ofta här vid kusten blåste det bra när verket började snurra.

- Det gick så fint i början, minns Mats Thoresson.

Men när vinden mojnade framåt kvällen började vindkraftverket låta allt mer. Till slut blev det väldigt störande.

- Det var som om vi hade 200 svanar i luften ovanför huset. Då kastade jag mig på telefonen och fick montörerna att vända om och åka tillbaka hit, säger Mats Thoresson.

Det blev nästa prövning för den nyblivne vindkraftsägaren. Hårda förhandlingar med tillverkaren slutade med att vindkraftverket plockades ner igen. Bladen byttes ut mot nya, stålrören i fackverkstornet försågs med isolerande skum, och själva maskinhuset ljudisolerades. Först då klarade vindkraftverket att leva upp till ljudnivån som angivits i köpeavtalet. Mats Thoresson gav klartecken – och snart snurrade vindkraftverket åter på tomten.

- Nu är det tyst. Det har blivit jättebra ljudmässigt, säger Mats Thoresson.

Av de cirka 50 000 kilowattimmar el per år han producerar med sitt verk går hälften till det egna hushållet. Resten förs vidare ut på nätet.

- Om jag räknar med räntor och amorteringar tar det 30 år innan det är betalt. Jag får 35 öre för elen jag lämnar vidare på nätet, men jag får betala 120 öre för elen jag behöver när vinden står stilla, säger Mats Thoresson.

För honom och andra småskaliga elproducenter skulle ett förslag om nettodebitering göra stor skillnad.

- Det skulle ge helt annan ekonomi i detta, säger Mats Thoresson.

Men förslaget i våras från regeringens särskilde om en skattereduktion för småskaliga elproducenter blev inte vad han hoppats på.

- Jag är jättebesviken på förslaget. Det är konstigt att inte Sverige skulle kunna ha nettodebitering när våra grannar har lyckats införa det för länge sedan. Sedan undrar jag också hur det blir för oss som producerar mer el än vi själva använder. Förslaget bygger ju på att man är nettokonsument. Det är ju varken jag eller exempelvis hushåll som bor i så kallade plus-hus, säger Mats Thoresson.